Kväveoxidutsläpp per sektor

Indikator SDG. 11. 5

NOx är samlingsnamn för luftföroreningar i form av kväveoxid och kvävedioxid. Utsläpp av
NOx uppstår vid förbränning i höga temperaturer och är starkt kopplat till användningen av
motordrivna fordon såsom bilar, sjöfart och arbetsmaskiner men uppstår exempelvis också vid energiproduktion. Biltrafiken är den största källan i de flesta tätorter. Kväveoxider är giftiga och bidrar till ozonbildning samt organiska föroreningar som leder till övergödning och försurning av skog, mark och vatten. De har även negativ påverkan på våra andningsorgan.

Indikatorn visar totala emissioner av kväveoxider (NOx) avseende utsläppet från samtliga sektorer inom det geografiska området.

Diagram
Tabell
Jämför

Utsläpp till luft av kväveoxider (NOx)

Välj samhällssektor
Rad-id	Mätområde	Datum	Värde (ton)
0	Totalt	1990	3675,2
1	Totalt	2000	2266,8
2	Totalt	2005	2070,5
3	Totalt	2010	1910,1
4	Totalt	2015	1521,9
5	Totalt	2020	1217,1
6	Totalt	2021	1304,8
7	Totalt	2022	1278,6
8	Totalt	2023	1174,9
9	Totalt	2024	1075,7
10	Industri	1990	41,0
11	Industri	2000	24,6
12	Industri	2005	5,2
13	Industri	2010	3,2
14	Industri	2015	2,7
15	Industri	2020	0,3
16	Industri	2021	0,3
17	Industri	2022	0,5
18	Industri	2023	0,6
19	Industri	2024	0,4
20	Transporter	1990	1930,6
21	Transporter	2000	1459,2
22	Transporter	2005	1201,4
23	Transporter	2010	1011,1
24	Transporter	2015	887,5
25	Transporter	2020	546,7
26	Transporter	2021	522,5
27	Transporter	2022	493,7
28	Transporter	2023	459,0
29	Transporter	2024	425,5
30	Arbetsmaskiner	1990	278,3
31	Arbetsmaskiner	2000	237,2
32	Arbetsmaskiner	2005	164,4
33	Arbetsmaskiner	2010	140,7
34	Arbetsmaskiner	2015	113,7
35	Arbetsmaskiner	2020	92,7
36	Arbetsmaskiner	2021	87,8
37	Arbetsmaskiner	2022	87,7
38	Arbetsmaskiner	2023	84,8
39	Arbetsmaskiner	2024	69,9
40	Jordbruk	1990	144,2
41	Jordbruk	2000	130,9
42	Jordbruk	2005	114,2
43	Jordbruk	2010	108,2
44	Jordbruk	2015	120,4
45	Jordbruk	2020	128,7
46	Jordbruk	2021	126,6
47	Jordbruk	2022	126,6
48	Jordbruk	2023	122,2
49	Jordbruk	2024	123,5
50	Egen uppvärmning	1990	84,5
51	Egen uppvärmning	2000	44,8
52	Egen uppvärmning	2005	34,0
53	Egen uppvärmning	2010	28,8
54	Egen uppvärmning	2015	23,6
55	Egen uppvärmning	2020	20,6
56	Egen uppvärmning	2021	20,9
57	Egen uppvärmning	2022	19,8
58	Egen uppvärmning	2023	18,4
59	Egen uppvärmning	2024	18,4
60	El och fjärrvärme	1990	1185,9
61	El och fjärrvärme	2000	357,9
62	El och fjärrvärme	2005	538,5
63	El och fjärrvärme	2010	609,5
64	El och fjärrvärme	2015	366,1
65	El och fjärrvärme	2020	424,4
66	El och fjärrvärme	2021	540,1
67	El och fjärrvärme	2022	547,1
68	El och fjärrvärme	2023	487,7
69	El och fjärrvärme	2024	435,9
70	Utrikes transporter	1990	10,2
71	Utrikes transporter	2000	11,7
72	Utrikes transporter	2005	12,2
73	Utrikes transporter	2010	8,1
74	Utrikes transporter	2015	7,4
75	Utrikes transporter	2020	3,2
76	Utrikes transporter	2021	6,1
77	Utrikes transporter	2022	2,8
78	Utrikes transporter	2023	1,9
79	Utrikes transporter	2024	1,7
80	Produktanvändning	1990	0,2
81	Produktanvändning	2000	0,1
82	Produktanvändning	2005	0,2
83	Produktanvändning	2010	0,1
84	Produktanvändning	2015	0,1
85	Produktanvändning	2020	0,1
86	Produktanvändning	2021	0,1
87	Produktanvändning	2022	0,1
88	Produktanvändning	2023	0,1
89	Produktanvändning	2024	0,1
90	Avfall	1990	0,3
91	Avfall	2000	0,3
92	Avfall	2005	0,3
93	Avfall	2010	0,4
94	Avfall	2015	0,4
95	Avfall	2020	0,4
96	Avfall	2021	0,4
97	Avfall	2022	0,4
98	Avfall	2023	0,4
99	Avfall	2024	0,4

Datakälla: Nationella emissionsdatabasen

Exportera data till Excel

Kommentar

Utsläppen av kväveoxider från Västerås samtliga sektorer har minskat till långt under hälften av vad som uppmättes 1990. På senare år har den nedåtgående trenden avtagit, och efter 2020 ökade utsläppen för att sedan minska 2023 och 2024 igen. De största utsläppen sker från sektorn el- och fjärrvärme, följt av transporter.