Förvärvsarbetare

Indikator SE. 8. 4

Inom ramen för ekonomisk tillväxt är förvärvsarbete bland invånarna en viktig utgångspunkt. Förvärvsarbete bidrar till den egna och hushållets ekonomiska försörjning, bidrar till kommunerna och regionernas skattebaser och bidrar till ekonomisk tillväxt i ett samhällsperspektiv.

Förvärvsarbetande är ett begrepp inom den årliga registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS) som används för att beskriva sysselsättningen i Sverige. I RAMS får samtliga personer som är folkbokförda i Sverige den 31 december en sysselsättningsstatus som antingen förvärvsarbetande eller inte förvärvsarbetande. För att klassificeras som förvärvsarbetande krävs att personen har en löneinkomst som överstiger ett skattat gränsvärde, alternativt deklarerat för aktiv näringsverksamhet under det aktuella året.

Diagram
Tabell
Jämför

Andel förvärvsarbetande invånare 20-64 år

Datakälla: SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS)

Exportera data till Excel

Trend:

Utvecklingen går åt rätt håll sedan 2010

Senaste värdet:

80,1 % (2021)

Utgångsvärde:

77,0 % (2010)

Kommentar

Andel förvärsarbetare ligger på 79 procent i kommunen. År 2020, det vill säga året då coronapandemin startade, gick andelen ner till 78 procent, men ökade igen år 2021. Pandemin verkar alltså inte haft någon långvarig effekt på indikatorn. Andelen är genom åren något högre hos män än hos kvinnor. Sedan 2010 går det se en uppåtgående trend.

Indikatorn följer upp delmål:

8.5 - Full sysselsättning och anständiga arbetsvillkor

Delmål 8.5 är att senast 2030 uppnå full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla kvinnor och män, inklusive ungdomar och personer med funktionsnedsättning, samt lika lön för likvärdigt arbete.

Det här är ett Kolada-nyckeltal vilket innebär att indikatorn tagits fram av Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA) för svenska kommuners och regioners arbete med Agenda 2030.