Västeråsbarometern
Arbetslöshet under kortare perioder är för de flesta inget större problem, men långvarig arbetslöshet leder ofta till svåra ekonomiska och sociala problem. Med långtidsarbetslös menas i nyckeltalet att ha varit öppet arbetslös eller i program med aktivitetsstöd i minst sex månader under året. Kommuner har en viss rådighet över långtidsarbetslösheten, genom sitt ansvar för försörjningsstöd och sin möjlighet att bedriva arbetsmarknadsverksamhet.
Långtidsarbetslöshet
| Rad-id | Mätområde | Datum | Värde (%) |
|---|---|---|---|
|
0 |
Män |
2010 |
4,9 |
|
1 |
Män |
2011 |
4,9 |
|
2 |
Män |
2012 |
4,8 |
|
3 |
Män |
2013 |
4,8 |
|
4 |
Män |
2014 |
4,5 |
|
5 |
Män |
2015 |
4,5 |
|
6 |
Män |
2016 |
4,7 |
|
7 |
Män |
2017 |
5,1 |
|
8 |
Män |
2018 |
4,7 |
|
9 |
Män |
2019 |
4,3 |
|
10 |
Män |
2020 |
5,3 |
|
11 |
Män |
2021 |
6,0 |
|
12 |
Män |
2022 |
4,5 |
|
13 |
Män |
2023 |
4,0 |
|
14 |
Män |
2024 |
4,3 |
Datakälla: Arbetsförmedlingen via Kolada
Kommentar
Sedan långtidsarbetslösheten ökade under pandemiåren 2020 och 2021 har andelen långtidsarbetslösa åter sjunkit till samma nivåer som innan pandemin. År 2024 var andelen 4,7 procent, att jämföra med medelvärdet på 4,6 procent för perioden 2010 till 2019. Långtidsarbetslösheten har legat i medel en procentenhet högre i Västerås jämfört med riket under hela perioden 2010 till 2024 – skillnaderna var något högre under pandemin och lägre åren 2014 till 2016.
Under de senaste sex åren har andelen långtidsarbetslösa kvinnor varit något högre än för män där skillnaderna de senaste tre åren legat omkring en procentenhet.