Växthusgasutsläpp per invånare

Indikator SE. 13. 1

Koldioxid och andra så kallade växthusgaser som vi människor släpper ut i atmosfären från olika verksamheter gör att det globala klimatet blir varmare. Halterna av dessa växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig.

Västerås klimatmål
År 2030 ska de samlade utsläppen av växthusgaser i Västerås ha minskat med 80 procent per invånare jämfört med 1990 enligt kommunens klimatprogram.

Diagram
Tabell
Jämför

Utsläpp till luft av växthusgaser per invånare

Välj jämförelse västerås och riket
Rad-id	Mätområde	Datum	Värde (ton/inv.)
0	Västerås	1990	8,40
1	Västerås	2000	7,60
2	Västerås	2005	7,46
3	Västerås	2010	7,55
4	Västerås	2015	3,91
5	Västerås	2016	3,89
6	Västerås	2017	3,91
7	Västerås	2018	3,86
8	Västerås	2019	3,65
9	Västerås	2020	3,01
10	Västerås	2021	3,16
11	Västerås	2022	2,75
12	Riket	1990	8,30
13	Riket	2000	7,68
14	Riket	2005	7,32
15	Riket	2010	6,82
16	Riket	2015	5,43
17	Riket	2016	5,34
18	Riket	2017	5,17
19	Riket	2018	5,04
20	Riket	2019	4,86
21	Riket	2020	4,42
22	Riket	2021	4,54
23	Riket	2022	4,29

Exportera data till Excel

Kommentar

Utsläppen av växthusgaser per invånare är lägre i Västerås än i både riket, länet och kommungruppen och ligger på 2,75 ton per invånare år 2022, vilket är en minskning på 67 procent sedan 1990. Det betyder att Västerås ligger relativt bra till för att nå målet till 2030. Utsläppen ökade något mellan 2020 och 2021, precis som i hela Sverige, men minskade igen till 2022.

År 2014 samt även 2011 minskade utsläppen markant vilket främst beror på ökad andel förnybart i fjärrvärmen. År 2014 började kraftvärmeverket elda avfall istället för kol och olja. Dock används fortfarande lite kol och olja, sju procent av fjärrvärmeproduktionen är fossilt.

Om statistiken

Statistiken visar territoriella utsläpp, alltså utsläpp som sker inom kommunens gränser, och inkluderar även verksamheter som ingår i handeln med utsläppsrätter. Utsläpp orsakat av konsumtion där utsläpp sker utanför kommunerna är inte med. Statistiken på nationell nivå beräknas bottom up (baserat på detaljerade data om aktiviteter som utförs inom Sveriges gränser) och fördelas sedan på kommunerna utifrån aktiviteter som sker inom dess gränser. Det betyder att statistiken på kommunal nivå ska tolkas med försiktighet. Territoriella utsläpp är del av Sveriges officiella statistik och bygger på internationellt överenskomna metoder och riktlinjer. Målet per invånare till 2030 är uträknat utifrån befolkningsprognos.

Indikatorn följer upp det nationella målet:

Minskade utsläpp av växthusgaser

Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. För att nå nettonollutsläpp får kompletterande åtgärder tillgodoräknas. Utsläppen från verksamheter inom svenskt territorium ska år 2030 vara minst 63 procent lägre än utsläppen år 1990.

Indikatorn följer upp delmål:

13.2 - Integrera åtgärder mot klimatförändringar

Delmål 13.2 är att integrera klimatåtgärder i politik, strategier och planering.

Det här är ett Kolada-nyckeltal vilket innebär att indikatorn tagits fram av Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA) för svenska kommuners och regioners arbete med Agenda 2030.