Västeråsbarometern
Hur mycket el vi använder i samhället beror på en mängd faktorer, som vilka industrier som finns, hur mycket alternativa energityper som används, hur elpriserna är och hur mycket el som behövs till uppvärmning på grund av utomhustemperaturen. Att producera el måste vara hållbart, men det är också viktigt att vi hushåller med den el vi har och effektiviserar vår användning. Nettoproduktionen betyder produktion av el minus slutanvändningen av el.
Nettoproduktion av el
| Rad-id | Mätområde | Datum | Värde (MWh/invånare) |
|---|---|---|---|
|
0 |
Västerås |
2010 |
-3,4 |
|
1 |
Västerås |
2011 |
-3,0 |
|
2 |
Västerås |
2014 |
-6,8 |
|
3 |
Västerås |
2015 |
-6,2 |
|
4 |
Västerås |
2017 |
-4,9 |
|
5 |
Västmanlands läns kommuner (ovägt medel) |
2010 |
-12,5 |
|
6 |
Västmanlands läns kommuner (ovägt medel) |
2011 |
-12,5 |
|
7 |
Västmanlands läns kommuner (ovägt medel) |
2012 |
-13,7 |
|
8 |
Västmanlands läns kommuner (ovägt medel) |
2013 |
-14,1 |
|
9 |
Västmanlands läns kommuner (ovägt medel) |
2014 |
-9,7 |
|
10 |
Västmanlands läns kommuner (ovägt medel) |
2015 |
-9,9 |
|
11 |
Västmanlands läns kommuner (ovägt medel) |
2016 |
-11,1 |
|
12 |
Västmanlands läns kommuner (ovägt medel) |
2017 |
-9,6 |
|
13 |
Västmanlands läns kommuner (ovägt medel) |
2018 |
-11,5 |
|
14 |
Västmanlands läns kommuner (ovägt medel) |
2019 |
-9,2 |
|
15 |
Västmanlands läns kommuner (ovägt medel) |
2020 |
-10,1 |
|
16 |
Västmanlands läns kommuner (ovägt medel) |
2021 |
-9,7 |
|
17 |
Västmanlands läns kommuner (ovägt medel) |
2022 |
-8,8 |
|
18 |
Västmanlands läns kommuner (ovägt medel) |
2023 |
-10,4 |
|
19 |
Större stad (ovägt medel) |
2010 |
-8,7 |
|
20 |
Större stad (ovägt medel) |
2011 |
-8,1 |
|
21 |
Större stad (ovägt medel) |
2012 |
-7,7 |
|
22 |
Större stad (ovägt medel) |
2013 |
-8,6 |
|
23 |
Större stad (ovägt medel) |
2014 |
-10,1 |
|
24 |
Större stad (ovägt medel) |
2015 |
-7,4 |
|
25 |
Större stad (ovägt medel) |
2016 |
-11,4 |
|
26 |
Större stad (ovägt medel) |
2017 |
-10,1 |
|
27 |
Större stad (ovägt medel) |
2018 |
-11,3 |
|
28 |
Större stad (ovägt medel) |
2019 |
-9,9 |
|
29 |
Större stad (ovägt medel) |
2020 |
-9,8 |
|
30 |
Större stad (ovägt medel) |
2021 |
-8,0 |
|
31 |
Större stad (ovägt medel) |
2022 |
-5,3 |
|
32 |
Större stad (ovägt medel) |
2023 |
-4,7 |
|
33 |
Riket |
2010 |
1,0 |
|
34 |
Riket |
2012 |
3,2 |
|
35 |
Riket |
2013 |
2,1 |
|
36 |
Riket |
2014 |
2,6 |
|
37 |
Riket |
2015 |
3,2 |
|
38 |
Riket |
2016 |
2,2 |
|
39 |
Riket |
2017 |
2,8 |
|
40 |
Riket |
2018 |
2,7 |
|
41 |
Riket |
2019 |
3,4 |
|
42 |
Riket |
2020 |
3,3 |
|
43 |
Riket |
2021 |
3,3 |
|
44 |
Riket |
2022 |
4,1 |
|
45 |
Riket |
2023 |
3,6 |
Datakälla: SCB och Energimyndigheten
Kommentar
I Järfälla kommun används mer el än vad som produceras, år 2007 landade nettoproduktionen på -4.9 MWh per invånare.
Elproduktion från kraftvärmeverk, industriellt mottryck, kärnkraft, kondenskraft(o. dyl.), vattenkraft och vindkraft, oavsett producent ingår. Från och med 2021 är även solkraft inräknad i den producerade totalen varför jämförelser mot tidigare år kan vara missvisande.
En del av statistiken kring produktion och konsumtion av el är sekretessbelagd, och därför saknas data för många år för Västerås stad. Den senaste mätdatan som finns visar att Västerås ligger bra till i sin nettoproduktion jämfört med kommungruppen och länet.