Slutanvändning av energi

Indikator SE. 7. 3

Sverige är ett av de länder som använder mest energi per person i världen. Förbränning av fossila bränslen som till exempel olja, kol och naturgas för el- och värme, är bland de största bidragarna till klimatpåverkan. Förutom att använda förnybara bränslen istället för fossila för vår energi behöver vi också effektivisera energianvändningen. Det kan uppnås genom tekniska åtgärder och genom beteendeförändringar.

Indikatorn visar total slutanvändning av energi som sker inom kommunens gränser räknat per invånare.

Diagram
Tabell
Jämför

Slutanvändning av energi totalt inom det geografiska området per invånare

Välj geografiskt område
Rad-id	Mätområde	Datum	Värde (MWh/inv)
0	Västerås	2009	30,2
1	Västerås	2011	28,8
2	Västerås	2012	29,8
3	Västerås	2013	28,9
4	Västerås	2014	28,2
5	Västerås	2015	27,7
6	Västerås	2016	28,1
7	Västerås	2019	29,8
8	Västerås	2020	24,6
9	Västerås	2021	26,3
10	Västerås	2022	26,3
11	Västmanlands läns kommuner (ovägt medel)	2009	38,7
12	Västmanlands läns kommuner (ovägt medel)	2010	42,1
13	Västmanlands läns kommuner (ovägt medel)	2011	37,5
14	Västmanlands läns kommuner (ovägt medel)	2012	39,4
15	Västmanlands läns kommuner (ovägt medel)	2013	37,3
16	Västmanlands läns kommuner (ovägt medel)	2014	36,3
17	Västmanlands läns kommuner (ovägt medel)	2015	34,3
18	Västmanlands läns kommuner (ovägt medel)	2016	35,4
19	Västmanlands läns kommuner (ovägt medel)	2017	33,8
20	Västmanlands läns kommuner (ovägt medel)	2018	32,5
21	Västmanlands läns kommuner (ovägt medel)	2019	32,0
22	Västmanlands läns kommuner (ovägt medel)	2020	29,3
23	Västmanlands läns kommuner (ovägt medel)	2021	34,2
24	Västmanlands läns kommuner (ovägt medel)	2022	30,1
25	Större stad (ovägt medel)	2009	45,2
26	Större stad (ovägt medel)	2010	42,7
27	Större stad (ovägt medel)	2011	41,1
28	Större stad (ovägt medel)	2012	39,9
29	Större stad (ovägt medel)	2013	38,8
30	Större stad (ovägt medel)	2014	43,2
31	Större stad (ovägt medel)	2015	40,2
32	Större stad (ovägt medel)	2016	34,3
33	Större stad (ovägt medel)	2017	47,4
34	Större stad (ovägt medel)	2018	41,9
35	Större stad (ovägt medel)	2019	42,2
36	Större stad (ovägt medel)	2020	39,2
37	Större stad (ovägt medel)	2021	38,6
38	Större stad (ovägt medel)	2022	40,0
39	Riket	2009	40,7
40	Riket	2012	41,7
41	Riket	2013	40,4
42	Riket	2014	39,5
43	Riket	2015	38,9
44	Riket	2016	39,6
45	Riket	2017	39,1
46	Riket	2018	38,3
47	Riket	2019	37,9
48	Riket	2020	35,1
49	Riket	2021	37,6
50	Riket	2022	36,7

Datakälla: Energimyndigheten och SCB

Exportera data till Excel

Kommentar

Energianvändningen per invånare i Västerås har minskat något sedan 2011. Jämfört med riket, länet och kommungruppen är energianvändningen per invånare lägre i Västerås. Kollar man på den totala energianvändningen i kommunen, istället för per invånare, har användningen inte minskat, men alltså inte ökat i takt med det ökade invånarantalet.

Indikatorn följer upp delmål:

7.3 - Fördubbla ökningen av energieffektivitet

Delmål 7.3 är att till 2030 fördubbla den globala förbättringstakten vad gäller energieffektivitet.

Det här är ett Kolada-nyckeltal vilket innebär att indikatorn tagits fram av Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA) för svenska kommuners och regioners arbete med Agenda 2030.