Förändring i antal invånare

Indikator SE. 11. 16

Folkmängden i våra kommuner dras alltmer isär. Hur befolkningen har rört sig mellan våra svenska kommuner har berott på hur vi har valt att bo, hur samhällsstrukturen har förändrats och hur urbaniseringen en gång lockade många från landsbygden till storstäderna. För några av landets kommuner har också industriomvandlingen gett tydliga avtryck på folkmängden. Pendlingskommuner har klättrat mest vilket dels beror på den förändrade arbetsmarknaden, dels på tillgången på bostäder.

Diagram
Tabell
Jämför

Andel invånare år T minus antal invånare totalt år T-5 av antal invånare totalt år T-5

Välj kön
Rad-id	Mätområde	Datum	Värde (%)
0	Kvinnor	1997	2,5
1	Kvinnor	1998	2,52503
2	Kvinnor	1999	1,99977
3	Kvinnor	2000	2,3771
4	Kvinnor	2001	3,15522
5	Kvinnor	2002	4,01666
6	Kvinnor	2003	4,49695
7	Kvinnor	2004	4,55678
8	Kvinnor	2005	4,24327
9	Kvinnor	2006	3,82765
10	Kvinnor	2007	3,44732
11	Kvinnor	2008	3,07561
12	Kvinnor	2009	3,30824
13	Kvinnor	2010	3,66079
14	Kvinnor	2011	4,02926
15	Kvinnor	2012	4,78733
16	Kvinnor	2013	5,29838
17	Kvinnor	2014	5,30504
18	Kvinnor	2015	5,3892
19	Kvinnor	2016	5,65081
20	Kvinnor	2017	6,05469
21	Kvinnor	2018	6,08182
22	Kvinnor	2019	6,41059
23	Kvinnor	2020	6,39958
24	Kvinnor	2021	5,80005
25	Kvinnor	2022	5,43545
26	Kvinnor	2023	4,96502

Datakälla: SCB

Exportera data till Excel

Kommentar

Befolkningen i Västerås stad har ökat kontinuerligt sedan 1998, öven om ökningstakten varierat över åren. Trots en minskad ökningstakt de senaste åren hade kommunen år 2023 en hög befolkningsökning jämfört med andra kommuner. Befolkningen antas fortsätta växa. Historiskt har befolkningsökningen varit en högre andel män än kvinnor, men 2023 var det jämt mellan könen.

Indikatorn är uträknad som antal invånare totalt 31/12 år T minus antal invånare totalt 31/12 år T-5, dividerat med antal invånare totalt år T-5. Multipliceras med 100 för procent.