Förändring i antal invånare

Indikator SE. 11. 16

Folkmängden i våra kommuner dras alltmer isär. Hur befolkningen har rört sig mellan våra svenska kommuner har berott på hur vi har valt att bo, hur samhällsstrukturen har förändrats och hur urbaniseringen en gång lockade många från landsbygden till storstäderna. För några av landets kommuner har också industriomvandlingen gett tydliga avtryck på folkmängden. Pendlingskommuner har klättrat mest vilket dels beror på den förändrade arbetsmarknaden, dels på tillgången på bostäder.

Diagram
Tabell
Jämför

Andel invånare år T minus antal invånare totalt år T-5 av antal invånare totalt år T-5

Välj kön
Rad-id	Mätområde	Datum	Värde (%)
0	Kvinnor	1997	2,5
1	Kvinnor	1998	2,5
2	Kvinnor	1999	2,0
3	Kvinnor	2000	2,4
4	Kvinnor	2001	3,2
5	Kvinnor	2002	4,0
6	Kvinnor	2003	4,5
7	Kvinnor	2004	4,6
8	Kvinnor	2005	4,2
9	Kvinnor	2006	3,8
10	Kvinnor	2007	3,4
11	Kvinnor	2008	3,1
12	Kvinnor	2009	3,3
13	Kvinnor	2010	3,7
14	Kvinnor	2011	4,0
15	Kvinnor	2012	4,8
16	Kvinnor	2013	5,3
17	Kvinnor	2014	5,3
18	Kvinnor	2015	5,4
19	Kvinnor	2016	5,7
20	Kvinnor	2017	6,1
21	Kvinnor	2018	6,1
22	Kvinnor	2019	6,4
23	Kvinnor	2020	6,4
24	Kvinnor	2021	5,8
25	Kvinnor	2022	5,4
26	Kvinnor	2023	5,0
27	Kvinnor	2024	4,4

Datakälla: SCB

Exportera data till Excel

Kommentar

Befolkningen i Västerås stad har ökat kontinuerligt sedan 1998, öven om ökningstakten varierat över åren. Trots en minskad ökningstakt de senaste åren hade kommunen år 2023 en hög befolkningsökning jämfört med andra kommuner. Befolkningen antas fortsätta växa. Historiskt har befolkningsökningen varit en högre andel män än kvinnor, men de senaste åren har det varit mer jämt mellan könen.

Indikatorn är uträknad som antal invånare totalt 31/12 år T minus antal invånare totalt 31/12 år T-5, dividerat med antal invånare totalt år T-5. Multipliceras med 100 för procent.