Gå direkt till sidans innehåll

Förändring i antal invånare

Indikator SE. 11. 16

Folkmängden i våra kommuner dras alltmer isär. Hur befolkningen har rört sig mellan våra svenska kommuner har berott på hur vi har valt att bo, hur samhällsstrukturen har förändrats och hur urbaniseringen en gång lockade många från landsbygden till storstäderna. För några av landets kommuner har också industriomvandlingen gett tydliga avtryck på folkmängden. Pendlingskommuner har klättrat mest vilket dels beror på den förändrade arbetsmarknaden, dels på tillgången på bostäder.

Andel invånare år T minus antal invånare totalt år T-5 av antal invånare totalt år T-5

Rad-id Mätområde Datum Värde (%)

0

Män

1998

2,7

1

Män

1999

2,0

2

Män

2000

1,8

3

Män

2001

2,8

4

Män

2002

3,7

5

Män

2003

3,8

6

Män

2004

4,3

7

Män

2005

4,6

8

Män

2006

4,2

9

Män

2007

4,0

10

Män

2008

4,2

11

Män

2009

4,2

12

Män

2010

4,3

13

Män

2011

4,7

14

Män

2012

5,3

15

Män

2013

5,8

16

Män

2014

6,1

17

Män

2015

6,3

18

Män

2016

6,9

19

Män

2017

7,7

20

Män

2018

7,9

21

Män

2019

8,0

22

Män

2020

7,8

23

Män

2021

7,0

24

Män

2022

5,9

25

Män

2023

5,0

26

Män

2024

4,1

Datakälla: SCB

Kommentar

Befolkningen i Västerås stad har ökat kontinuerligt sedan 1998, öven om ökningstakten varierat över åren. Trots en minskad ökningstakt de senaste åren hade kommunen år 2023 en hög befolkningsökning jämfört med andra kommuner. Befolkningen antas fortsätta växa. Historiskt har befolkningsökningen varit en högre andel män än kvinnor, men de senaste åren har det varit mer jämt mellan könen.

Indikatorn är uträknad som antal invånare totalt 31/12 år T minus antal invånare totalt 31/12 år T-5, dividerat med antal invånare totalt år T-5. Multipliceras med 100 för procent.

Sidan senast uppdaterad: 2025-08-05