Gå direkt till sidans innehåll

Förändring i antal invånare

Indikator SE. 11. 16

Folkmängden i våra kommuner dras alltmer isär. Hur befolkningen har rört sig mellan våra svenska kommuner har berott på hur vi har valt att bo, hur samhällsstrukturen har förändrats och hur urbaniseringen en gång lockade många från landsbygden till storstäderna. För några av landets kommuner har också industriomvandlingen gett tydliga avtryck på folkmängden. Pendlingskommuner har klättrat mest vilket dels beror på den förändrade arbetsmarknaden, dels på tillgången på bostäder.

Andel invånare år T minus antal invånare totalt år T-5 av antal invånare totalt år T-5

Rad-id Mätområde Datum Värde (%)

0

Män

1998

2,71905

1

Män

1999

1,9592

2

Män

2000

1,82058

3

Män

2001

2,82942

4

Män

2002

3,68725

5

Män

2003

3,84279

6

Män

2004

4,33962

7

Män

2005

4,6367

8

Män

2006

4,19068

9

Män

2007

4,04733

10

Män

2008

4,16491

11

Män

2009

4,2163

12

Män

2010

4,33937

13

Män

2011

4,68767

14

Män

2012

5,34389

15

Män

2013

5,76348

16

Män

2014

6,12714

17

Män

2015

6,29412

18

Män

2016

6,91767

19

Män

2017

7,67006

20

Män

2018

7,92447

21

Män

2019

7,99586

22

Män

2020

7,83493

23

Män

2021

6,97782

24

Män

2022

5,91223

25

Män

2023

5,00865

Datakälla: SCB

Kommentar

Befolkningen i Västerås stad har ökat kontinuerligt sedan 1998, öven om ökningstakten varierat över åren. Trots en minskad ökningstakt de senaste åren hade kommunen år 2023 en hög befolkningsökning jämfört med andra kommuner. Befolkningen antas fortsätta växa. Historiskt har befolkningsökningen varit en högre andel män än kvinnor, men 2023 var det jämt mellan könen.

Indikatorn är uträknad som antal invånare totalt 31/12 år T minus antal invånare totalt 31/12 år T-5, dividerat med antal invånare totalt år T-5. Multipliceras med 100 för procent.

Sidan senast uppdaterad: 2024-11-05