Gå direkt till sidans innehåll

Kväveoxidutsläpp per sektor

Indikator SE. 11. 5

NOx är samlingsnamn för luftföroreningar i form av kväveoxid och kvävedioxid. Utsläpp av
NOx uppstår vid förbränning i höga temperaturer och är starkt kopplat till användningen av
motordrivna fordon såsom bilar, sjöfart och arbetsmaskiner men uppstår exempelvis också vid energiproduktion. Biltrafiken är den största källan i de flesta tätorter. Kväveoxider är giftiga och bidrar till ozonbildning samt organiska föroreningar som leder till övergödning och försurning av skog, mark och vatten. De har även negativ påverkan på våra andningsorgan.

Indikatorn visar totala emissioner av kväveoxider (NOx) avseende utsläppet från samtliga sektorer inom det geografiska området.

Utsläpp till luft av kväveoxider (NOx)

Rad-id Mätområde Datum Värde (ton)

0

Totalt

1990

3728,7

1

Totalt

2000

2331,2

2

Totalt

2005

2137,4

3

Totalt

2010

1885,6

4

Totalt

2015

1489,0

5

Totalt

2016

1511,6

6

Totalt

2017

1466,3

7

Totalt

2018

1432,8

8

Totalt

2019

1383,2

9

Totalt

2020

1251,3

10

Totalt

2021

1332,3

11

Totalt

2022

1317,6

12

Totalt

2023

1218,4

13

Industri

1990

41,0

14

Industri

2000

24,6

15

Industri

2005

5,2

16

Industri

2010

3,2

17

Industri

2015

2,7

18

Industri

2016

1,9

19

Industri

2017

0,4

20

Industri

2018

0,4

21

Industri

2019

0,4

22

Industri

2020

0,3

23

Industri

2021

0,3

24

Industri

2022

0,5

25

Industri

2023

0,6

26

Transporter

1990

1952,6

27

Transporter

2000

1470,8

28

Transporter

2005

1212,2

29

Transporter

2010

943,3

30

Transporter

2015

803,6

31

Transporter

2016

758,1

32

Transporter

2017

715,0

33

Transporter

2018

702,2

34

Transporter

2019

628,6

35

Transporter

2020

549,2

36

Transporter

2021

524,1

37

Transporter

2022

491,2

38

Transporter

2023

450,0

39

Arbetsmaskiner

1990

277,4

40

Arbetsmaskiner

2000

236,7

41

Arbetsmaskiner

2005

164,7

42

Arbetsmaskiner

2010

141,4

43

Arbetsmaskiner

2015

114,2

44

Arbetsmaskiner

2016

110,4

45

Arbetsmaskiner

2017

110,1

46

Arbetsmaskiner

2018

98,7

47

Arbetsmaskiner

2019

99,6

48

Arbetsmaskiner

2020

93,1

49

Arbetsmaskiner

2021

88,3

50

Arbetsmaskiner

2022

88,0

51

Arbetsmaskiner

2023

84,6

52

Jordbruk

1990

144,1

53

Jordbruk

2000

130,9

54

Jordbruk

2005

114,2

55

Jordbruk

2010

108,2

56

Jordbruk

2015

120,5

57

Jordbruk

2016

116,6

58

Jordbruk

2017

121,8

59

Jordbruk

2018

115,9

60

Jordbruk

2019

114,7

61

Jordbruk

2020

127,6

62

Jordbruk

2021

124,7

63

Jordbruk

2022

121,8

64

Jordbruk

2023

121,6

65

Egen uppvärmning

1990

84,5

66

Egen uppvärmning

2000

44,8

67

Egen uppvärmning

2005

34,0

68

Egen uppvärmning

2010

28,8

69

Egen uppvärmning

2015

23,6

70

Egen uppvärmning

2016

24,3

71

Egen uppvärmning

2017

24,4

72

Egen uppvärmning

2018

21,5

73

Egen uppvärmning

2019

21,0

74

Egen uppvärmning

2020

20,6

75

Egen uppvärmning

2021

20,9

76

Egen uppvärmning

2022

19,8

77

Egen uppvärmning

2023

19,7

78

El och fjärrvärme

1990

1185,9

79

El och fjärrvärme

2000

357,9

80

El och fjärrvärme

2005

538,5

81

El och fjärrvärme

2010

609,5

82

El och fjärrvärme

2015

366,1

83

El och fjärrvärme

2016

433,2

84

El och fjärrvärme

2017

421,9

85

El och fjärrvärme

2018

420,2

86

El och fjärrvärme

2019

446,7

87

El och fjärrvärme

2020

431,0

88

El och fjärrvärme

2021

540,1

89

El och fjärrvärme

2022

547,1

90

El och fjärrvärme

2023

487,7

91

Utrikes transporter

1990

42,6

92

Utrikes transporter

2000

65,0

93

Utrikes transporter

2005

68,0

94

Utrikes transporter

2010

50,7

95

Utrikes transporter

2015

57,9

96

Utrikes transporter

2016

66,8

97

Utrikes transporter

2017

72,2

98

Utrikes transporter

2018

73,6

99

Utrikes transporter

2019

71,8

100

Utrikes transporter

2020

29,0

101

Utrikes transporter

2021

33,4

102

Utrikes transporter

2022

48,7

103

Utrikes transporter

2023

53,8

104

Produktanvändning

1990

0,2

105

Produktanvändning

2000

0,1

106

Produktanvändning

2005

0,2

107

Produktanvändning

2010

0,1

108

Produktanvändning

2015

0,1

109

Produktanvändning

2016

0,1

110

Produktanvändning

2017

0,1

111

Produktanvändning

2018

0,1

112

Produktanvändning

2019

0,1

113

Produktanvändning

2020

0,1

114

Produktanvändning

2021

0,1

115

Produktanvändning

2022

0,1

116

Produktanvändning

2023

0,1

117

Avfall

1990

0,3

118

Avfall

2000

0,3

119

Avfall

2005

0,3

120

Avfall

2010

0,4

121

Avfall

2015

0,4

122

Avfall

2016

0,4

123

Avfall

2017

0,4

124

Avfall

2018

0,4

125

Avfall

2019

0,4

126

Avfall

2020

0,4

127

Avfall

2021

0,4

128

Avfall

2022

0,4

129

Avfall

2023

0,4

Datakälla: Nationella emissionsdatabasen

Kommentar

Utsläppen av kväveoxider från Västerås samtliga sektorer har minskat till långt under hälften av vad som uppmättes 1990. På senare år har den nedåtgående trenden avtagit och endast minskat från 1 500 ton till 1200 ton mellan 2015 och 2023. De största utsläppen sker från sektorn el- och fjärrvärme, följt av transporter.

Sidan senast uppdaterad: 2025-08-21