Gå direkt till sidans innehåll

Trångboddhet i flerbostadshus

Indikator SE. 11. 2

Bostadsbrist medför negativa samhällsekonomiska konsekvenser. Studier visar exempelvis att negativa hälsoeffekter samvarierar med trångboddhet enligt norm 2 och att barns skolresultat också påverkas negativt. Med trångboddhet enligt norm 2 menas att det bor fler än två personer per rum. Kök och vardagsrum räknas ej in och två vuxna personer som är gifta eller sammanboende bedöms inte heller vara trångbodda om de har ett gemensamt sovrum. Det betyder till exempel att ett hushåll som består av två vuxna och två barn är trångbodda i en tvårumslägenhet men inte i en trerumslägenhet enligt norm 2.

Indikatorn exkluderar specialbostäder såsom studentbostäder och bostäder för äldre eller funktionshindrade.

Andel trångbodda i flerbostadshus, enligt norm 2.

Rad-id Mätområde Datum Värde (%)

0

Västerås

2012

15,1

1

Västerås

2013

15,8

2

Västerås

2014

15,6

3

Västerås

2015

15,6

4

Västerås

2016

16,2

5

Västerås

2017

16,5

6

Västerås

2018

16,6

7

Västerås

2019

16,5

8

Västerås

2020

15,9

9

Västerås

2021

15,9

10

Västerås

2022

15,7

11

Västerås

2023

14,9

12

Västerås

2024

14,1

13

Västmanlands läns kommuner (ovägt medel)

2012

12,7

14

Västmanlands läns kommuner (ovägt medel)

2013

14,5

15

Västmanlands läns kommuner (ovägt medel)

2014

15,3

16

Västmanlands läns kommuner (ovägt medel)

2015

16,9

17

Västmanlands läns kommuner (ovägt medel)

2016

17,2

18

Västmanlands läns kommuner (ovägt medel)

2017

18,2

19

Västmanlands läns kommuner (ovägt medel)

2018

18,4

20

Västmanlands läns kommuner (ovägt medel)

2019

18,0

21

Västmanlands läns kommuner (ovägt medel)

2020

16,9

22

Västmanlands läns kommuner (ovägt medel)

2021

16,9

23

Västmanlands läns kommuner (ovägt medel)

2022

16,7

24

Västmanlands läns kommuner (ovägt medel)

2023

16,2

25

Västmanlands läns kommuner (ovägt medel)

2024

15,2

26

Större stad (ovägt medel)

2012

13,8

27

Större stad (ovägt medel)

2013

14,5

28

Större stad (ovägt medel)

2014

14,8

29

Större stad (ovägt medel)

2015

15,0

30

Större stad (ovägt medel)

2016

15,5

31

Större stad (ovägt medel)

2017

15,8

32

Större stad (ovägt medel)

2018

15,8

33

Större stad (ovägt medel)

2019

15,7

34

Större stad (ovägt medel)

2020

15,0

35

Större stad (ovägt medel)

2021

14,7

36

Större stad (ovägt medel)

2022

14,4

37

Större stad (ovägt medel)

2023

13,7

38

Större stad (ovägt medel)

2024

13,2

39

Riket

2012

16,3

40

Riket

2013

17,0

41

Riket

2014

17,3

42

Riket

2015

17,5

43

Riket

2016

18,1

44

Riket

2017

18,4

45

Riket

2018

18,5

46

Riket

2019

18,3

47

Riket

2020

17,4

48

Riket

2021

16,9

49

Riket

2022

16,6

50

Riket

2023

15,9

51

Riket

2024

15,5

Datakälla: SCB

Kommentar

Trångboddheten i Västerås ligger under den nationella nivån och har minskat de senaste åren efter en ökning fram till 2018. Utvecklingen ser liknande ut i riket och i liknande städer. Ibland är trångboddhet självvalt och det är därför intressant att kolla på kombinationen trångboddhet och ansträngd boendeekonomi, alltså där det troligtvis är ofrivillig trångboddhet. I Västerås har andelen trångbodda hushåll med ansträngd boendeekonomi minskat sedan 2012.

Sidan senast uppdaterad: 2025-08-05