Gå direkt till sidans innehåll

Psykiskt välbefinnande bland vuxna

Indikator SE. 3. 11

Psykiskt välbefinnande utgör den positiva dimensionen av begreppet psykisk hälsa och handlar inte enbart om frånvaro av sjukdom eller besvär, utan om ett tillstånd som omfattar både välbefinnande och funktionsförmåga.

Redovisningen bygger på den nationella folkhälsoenkätens frågor om mående. Utfallet baseras på instrumentet Short Warwick Edinbourgh Mental Well-being Scale (SWEMWBS) där den svarande får ta ställning till en rad påståenden om de senaste 2 veckorna. Påståendena är: "Jag har haft en positiv syn på framtiden", "Jag har känt att jag har varit till nytta", "Jag har känt mig lugn", "Jag har hanterat problem på ett bra sätt", "Jag har tänkt på ett klart sätt", "Jag har känt mig nära andra människor", "Jag har själv kunnat bestämma mig om saker och ting", utifrån detta tas ett samlat mått på psykiskt välbefinnande fram. Man ska vara lite försiktig med att tolka de kommunala resultateten ifrån enkäter som främst sammanställs för nationell nivå då urvalet svarande kan vara väldigt litet på kommunal nivå.

Invånare 16-84 år med gott psykiskt välbefinnande (fyraårsmedelvärde)

Rad-id Mätområde Datum Värde (%)

0

Totalt

2020

86,0

1

Totalt

2021

86,0

2

Totalt

2022

83,7

3

Totalt

2024

85,5

4

Kvinnor

2020

86,0

5

Kvinnor

2021

85,0

6

Kvinnor

2022

84,3

7

Kvinnor

2024

83,6

8

Män

2020

86,0

9

Män

2021

87,0

10

Män

2022

83,2

11

Män

2024

87,3

12

Riket

2020

86,0

13

Riket

2021

86,0

14

Riket

2022

86,1

15

Riket

2024

84,9

Datakälla: Folkhälsomyndigheten

Kommentar

Andelen av Västerås invånare som svarar på frågorna så att de bedöms ha gott psykiskt välbefinnande har varken ökat eller minskat de senaste åren. Däremot kan vi se en svagt minskande trend bland andelen kvinnor. Även i hela Sverige finns en svagt minskande trend. Jämfört med hela riket har Västerås en hög andel invånare som bedöms ha gott psykiskt välbefinnande.

Sidan senast uppdaterad: 2025-04-23