Ohälsotalet är ett mått på utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, aktivitets- och sjukersättning från socialförsäkringen. Ohälsotalet beräknas genom att summa dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt dagar med aktivitets- och sjukersättning divideras med befolkningen i åldern 16-64 år.
Ohälsotal
Rad-id | Mätområde | Datum | Värde (dagar/person) |
---|---|---|---|
0 |
Män |
2001 |
31,3 |
1 |
Män |
2002 |
33,1 |
2 |
Män |
2003 |
33,4 |
3 |
Män |
2004 |
32,8 |
4 |
Män |
2005 |
32,4 |
5 |
Män |
2006 |
31,8 |
6 |
Män |
2007 |
30,4 |
7 |
Män |
2008 |
28,7 |
8 |
Män |
2009 |
26,8 |
9 |
Män |
2010 |
24,2 |
10 |
Män |
2011 |
22,5 |
11 |
Män |
2012 |
21,8 |
12 |
Män |
2013 |
21,5 |
13 |
Män |
2014 |
21,6 |
14 |
Män |
2015 |
22,5 |
15 |
Män |
2016 |
22,6 |
16 |
Män |
2017 |
21,1 |
17 |
Män |
2018 |
19,6 |
18 |
Män |
2019 |
18,3 |
19 |
Män |
2020 |
17,7 |
20 |
Män |
2021 |
17,6 |
21 |
Män |
2022 |
17,9 |
22 |
Män |
2023 |
18,3 |
23 |
Män |
2024 |
18,0 |
Kommentar
Ohälsotalet var 23 dagar år 2024 i Västerås. Ohälsotalet för kvinnor är högre än för män, 28 dagar för kvinnor att jämföra med 18 dagar för män.
Viktigt att ha i åtanke är att det inte bara är befolkningens hälsa som påverkar ohälsotalet. Sedan år 2008 har socialförsäkringspolitiken ändrats i Sverige, vilket bland annat medfört stora förändringar gällande regler kring Försäkringskassans olika ersättningar. De regler som infördes den 1 juli 2008 är striktare än de tidigare, och är säkerligen en viktig orsak till varför ohälsotalet i Västerås, såväl som i övriga Sverige, har minskat.