Invånare med övervikt eller fetma

Indikator SE. 2. 3

För att sätta målet Ingen hunger i en svensk kontext ligger fokus på de delmål där Sverige har utmaningar framför sig. Gällande delmålet om felnäring har Sverige sina stora utmaningar kopplat till fetma. Senast 2030 ska vi ha avskaffat alla former av felnäring, bland annat felnäring som bidrar till övervikt och fetma.

Övervikt och fetma åtföljs av exempelvis hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, sjukdomar i rörelseapparaten, vissa cancerformer samt förtida död. Fetma utvecklas genom en kombination av levnadsvanor, miljöfaktorer och arv.

Diagram
Tabell
Jämför

Andel invånare med övervikt eller fetma (fyraårsmedelvärde)

Välj kön
Rad-id	Mätområde	Datum	Värde (%)
0	Kvinnor	2007	44,3
1	Kvinnor	2008	39,1
2	Kvinnor	2009	36,1
3	Kvinnor	2010	37,5
4	Kvinnor	2011	40,3
5	Kvinnor	2012	43,9
6	Kvinnor	2013	44,3
7	Kvinnor	2014	43,7
8	Kvinnor	2015	43,3
9	Kvinnor	2016	39,1
10	Kvinnor	2017	46,9
11	Kvinnor	2018	46,9
12	Kvinnor	2020	49,0
13	Kvinnor	2021	50,1
14	Kvinnor	2022	49,4
15	Kvinnor	2024	47,0

Datakälla: Folkhälsomyndigheten, Hälsa på lika villkor (HLV)

Exportera data till Excel

Kommentar

Fetma är ett problem som ökar i Sverige generellt och sett över en längre tid har runt hälften av alla i Västerås uppgett att de har ett högt BMI. Det är något vanligare att ha övervikt eller fetma bland män än kvinnor. År 2023 låg siffrorna på 62 procent bland män och 47 procent bland kvinnor.

Nationella folkhälsoenkäten är en urvalsundersökning bland befolkningen 16 år och äldre, för 2020 och tidigare omfattas 16-84 år, data avser år T-3 till T. Flerårsmedelvärden redovisas för att få tillräckligt stort dataunderlag. BMI beräknas enligt: vikt dividerat med längd i kvadrat. Andelen räknas genom att ta antal enkätsvarande som beräknats ha ett BMI 25 eller högre enligt ovan dividerat med det totala antalet som besvarat frågan. Extremvärden har exkluderats.