Invånare med övervikt eller fetma

Indikator SE. 2. 3

För att sätta målet Ingen hunger i en svensk kontext ligger fokus på de delmål där Sverige har utmaningar framför sig. Gällande delmålet om felnäring har Sverige sina stora utmaningar kopplat till fetma. Senast 2030 ska vi ha avskaffat alla former av felnäring, bland annat felnäring som bidrar till övervikt och fetma.

Övervikt och fetma åtföljs av exempelvis hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, sjukdomar i rörelseapparaten, vissa cancerformer samt förtida död. Fetma utvecklas genom en kombination av levnadsvanor, miljöfaktorer och arv.

Diagram
Tabell
Jämför

Andel invånare med övervikt eller fetma (fyraårsmedelvärde)

Välj kön
Rad-id	Mätområde	Datum	Värde (%)
0	Män	2007	58,5
1	Män	2008	57,0
2	Män	2009	61,4
3	Män	2010	60,7
4	Män	2011	54,4
5	Män	2012	55,0
6	Män	2013	55,1
7	Män	2014	54,8
8	Män	2015	55,6
9	Män	2016	58,5
10	Män	2018	58,2
11	Män	2020	57,3
12	Män	2021	58,7
13	Män	2022	59,2
14	Män	2024	62,2

Datakälla: Folkhälsomyndigheten, Hälsa på lika villkor (HLV)

Exportera data till Excel

Kommentar

Fetma är ett problem som ökar i Sverige generellt och sett över en längre tid har runt hälften av alla i Västerås uppgett att de har ett högt BMI. Det är något vanligare att ha övervikt eller fetma bland män än kvinnor. År 2023 låg siffrorna på 62 procent bland män och 47 procent bland kvinnor.

Nationella folkhälsoenkäten är en urvalsundersökning bland befolkningen 16 år och äldre, för 2020 och tidigare omfattas 16-84 år, data avser år T-3 till T. Flerårsmedelvärden redovisas för att få tillräckligt stort dataunderlag. BMI beräknas enligt: vikt dividerat med längd i kvadrat. Andelen räknas genom att ta antal enkätsvarande som beräknats ha ett BMI 25 eller högre enligt ovan dividerat med det totala antalet som besvarat frågan. Extremvärden har exkluderats.