Växthusgasutsläpp

Indikator TEMA. 1.1. 10

Koldioxid och andra så kallade växthusgaser som vi människor släpper ut i atmosfären från olika verksamheter gör att det globala klimatet blir varmare. Halterna av dessa växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig.

Nationellt miljömål
Sveriges nationella miljömål är att de totala utsläppen från verksamheter inom svenskt territorium ska vara minst 63 procent lägre år 2030 och 85 procent lägre år 2045 än utsläppen år 1990.

Diagram
Tabell
Jämför

Utsläpp av växthusgaser totalt per sektor

Välj samhällssektorer
Rad-id	Mätområde	Datum	Värde (ton CO2ekv)
0	Totalt	1990	1006647
1	Totalt	2000	962455
2	Totalt	2005	983754
3	Totalt	2010	1034297
4	Totalt	2015	567091
5	Totalt	2016	572199
6	Totalt	2017	585957
7	Totalt	2018	585273
8	Totalt	2019	561710
9	Totalt	2020	469872
10	Totalt	2021	495903
11	Totalt	2022	435370
12	Totalt	2023	456879
13	Transporter	1990	226510
14	Transporter	2000	234509
15	Transporter	2005	249913
16	Transporter	2010	242256
17	Transporter	2015	211423
18	Transporter	2016	203703
19	Transporter	2017	199757
20	Transporter	2018	197359
21	Transporter	2019	196536
22	Transporter	2020	182217
23	Transporter	2021	182966
24	Transporter	2022	163381
25	Transporter	2023	161306
26	Industri	1990	22160
27	Industri	2000	17355
28	Industri	2005	5839
29	Industri	2010	3079
30	Industri	2015	2922
31	Industri	2016	2331
32	Industri	2017	556
33	Industri	2018	483
34	Industri	2019	543
35	Industri	2020	481
36	Industri	2021	470
37	Industri	2022	622
38	Industri	2023	738
39	Jordbruk	1990	48316
40	Jordbruk	2000	46122
41	Jordbruk	2005	43348
42	Jordbruk	2010	41328
43	Jordbruk	2015	44790
44	Jordbruk	2016	43151
45	Jordbruk	2017	45059
46	Jordbruk	2018	42664
47	Jordbruk	2019	43471
48	Jordbruk	2020	44117
49	Jordbruk	2021	42874
50	Jordbruk	2022	44398
51	Jordbruk	2023	43664
52	El och fjärrvärme	1990	512203
53	El och fjärrvärme	2000	492040
54	El och fjärrvärme	2005	542466
55	El och fjärrvärme	2010	637491
56	El och fjärrvärme	2015	219932
57	El och fjärrvärme	2016	237437
58	El och fjärrvärme	2017	259316
59	El och fjärrvärme	2018	269552
60	El och fjärrvärme	2019	247467
61	El och fjärrvärme	2020	172180
62	El och fjärrvärme	2021	203118
63	El och fjärrvärme	2022	163385
64	El och fjärrvärme	2023	187755
65	Egen uppvärmning	1990	54864
66	Egen uppvärmning	2000	37089
67	Egen uppvärmning	2005	19065
68	Egen uppvärmning	2010	9317
69	Egen uppvärmning	2015	5136
70	Egen uppvärmning	2016	4822
71	Egen uppvärmning	2017	4723
72	Egen uppvärmning	2018	4138
73	Egen uppvärmning	2019	3759
74	Egen uppvärmning	2020	3500
75	Egen uppvärmning	2021	3786
76	Egen uppvärmning	2022	3528
77	Egen uppvärmning	2023	3475
78	Arbetsmaskiner	1990	31468
79	Arbetsmaskiner	2000	27485
80	Arbetsmaskiner	2005	24914
81	Arbetsmaskiner	2010	28038
82	Arbetsmaskiner	2015	23801
83	Arbetsmaskiner	2016	22568
84	Arbetsmaskiner	2017	23773
85	Arbetsmaskiner	2018	22066
86	Arbetsmaskiner	2019	24517
87	Arbetsmaskiner	2020	24898
88	Arbetsmaskiner	2021	25482
89	Arbetsmaskiner	2022	24263
90	Arbetsmaskiner	2023	26072
91	Produktanvändning	1990	5492
92	Produktanvändning	2000	15796
93	Produktanvändning	2005	21347
94	Produktanvändning	2010	21547
95	Produktanvändning	2015	22143
96	Produktanvändning	2016	22596
97	Produktanvändning	2017	22796
98	Produktanvändning	2018	21136
99	Produktanvändning	2019	19832
100	Produktanvändning	2020	18491
101	Produktanvändning	2021	15255
102	Produktanvändning	2022	14772
103	Produktanvändning	2023	13884
104	Avfall och avlopp	1990	105634
105	Avfall och avlopp	2000	92060
106	Avfall och avlopp	2005	76863
107	Avfall och avlopp	2010	51240
108	Avfall och avlopp	2015	36944
109	Avfall och avlopp	2016	35590
110	Avfall och avlopp	2017	29977
111	Avfall och avlopp	2018	27875
112	Avfall och avlopp	2019	25584
113	Avfall och avlopp	2020	23989
114	Avfall och avlopp	2021	21952
115	Avfall och avlopp	2022	21020
116	Avfall och avlopp	2023	19984

Datakälla: Nationella emissionsdatabasen

Exportera data till Excel

Kommentar

Sedan 1990 har utsläppen minskat med 55 procent fram till 2023, som är det senaste året det finns statistik för. Det betyder att Västerås ligger bra till för att nå det nationella etappmålet om en minskning med 63 procent till 2030. Dock ökade utsläppen mellan 2022 och 2023. Ökningen skedde främst inom sektorn el och fjärrvärme.

Mellan år 2010 och 2015 minskade utsläppen markant vilket främst beror på ökad andel förnybart i fjärrvärmen. År 2014 började kraftvärmeverket elda avfall istället för kol och olja. Dock används fortfarande lite kol och olja, sju procent av fjärrvärmeproduktionen är fossilt. Utsläppen från fjärrvärmen är därför relativt högt i förhållande till riket.

Om statistiken

Statistiken visar territoriella utsläpp, alltså utsläpp som sker inom kommunens gränser, och inkluderar även verksamheter som ingår i handeln med utsläppsrätter. Utsläpp orsakat av konsumtion där utsläpp sker utanför kommunerna är inte med. Statistiken på nationell nivå beräknas bottom up (baserat på detaljerade data om aktiviteter som utförs inom Sveriges gränser) och fördelas sedan på kommunerna utifrån aktiviteter som sker inom dess gränser. Det betyder att statistiken på kommunal nivå ska tolkas med försiktighet. Territoriella utsläpp är del av Sveriges officiella statistik och bygger på internationellt överenskomna metoder och riktlinjer.

Indikatorn följer upp det nationella målet

Minskade utsläpp av växthusgaser

Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. För att nå nettonollutsläpp får kompletterande åtgärder tillgodoräknas. Utsläppen från verksamheter inom svenskt territorium ska år 2030 vara minst 63 procent lägre än utsläppen år 1990.

Indikatorn följer upp delmål:

13.2 - Integrera åtgärder mot klimatförändringar

Delmål 13.2 är att integrera klimatåtgärder i politik, strategier och planering.

Det här är ett Kolada-nyckeltal vilket innebär att indikatorn tagits fram av Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA) för svenska kommuners och regioners arbete med Agenda 2030.