Sagån avvattnar ett område med få sjöar och mycket jordbruksmark. Därför innehåller vattnet också mycket fosfor. Särskilt höga blir halterna när det regnar mycket. Typiskt för Sagån är den kraftiga variationen mellan olika tidpunkter.
Figuren visar fosforhalterna i Sagån vid Målhammar sedan 1965. Den beräknade halt som anger gränsen till god status – det vill säga den status som vi ska nå enligt miljöbalken - är 88 µg/l.
| Rad-id | Datum | Värde (µg/l) |
|---|---|---|
|
0 |
1965 |
132 |
|
1 |
1966 |
138,9 |
|
2 |
1967 |
144,6 |
|
3 |
1968 |
149,3 |
|
4 |
1969 |
137,9 |
|
5 |
1970 |
168,7 |
|
6 |
1971 |
144,2 |
|
7 |
1972 |
148,3 |
|
8 |
1973 |
105,8 |
|
9 |
1974 |
103,2 |
|
10 |
1975 |
86,8 |
|
11 |
1976 |
69 |
|
12 |
1977 |
91,7 |
|
13 |
1978 |
80,3 |
|
14 |
1979 |
94 |
|
15 |
1980 |
159 |
|
16 |
1981 |
102,3 |
|
17 |
1982 |
84,6 |
|
18 |
1983 |
74,7 |
|
19 |
1984 |
93,4 |
|
20 |
1985 |
128,6 |
|
21 |
1986 |
100,8 |
|
22 |
1987 |
133,3 |
|
23 |
1988 |
103,2 |
|
24 |
1989 |
121,9 |
|
25 |
1990 |
132 |
|
26 |
1991 |
174,6 |
|
27 |
1992 |
134,9 |
|
28 |
1993 |
172,3 |
|
29 |
1994 |
107,4 |
|
30 |
1995 |
82,9 |
|
31 |
1996 |
91,3 |
|
32 |
1997 |
144,5 |
|
33 |
1998 |
129,3 |
|
34 |
1999 |
101,3 |
|
35 |
2000 |
104,8 |
|
36 |
2001 |
152,7 |
|
37 |
2002 |
99,4 |
|
38 |
2003 |
101,2 |
|
39 |
2004 |
266,7 |
|
40 |
2005 |
156 |
|
41 |
2006 |
133,7 |
|
42 |
2007 |
142,3 |
|
43 |
2008 |
229,3 |
|
44 |
2009 |
134,5 |
|
45 |
2010 |
113,5 |
|
46 |
2011 |
103,8 |
|
47 |
2012 |
101,4 |
|
48 |
2014 |
127 |
|
49 |
2015 |
143 |
|
50 |
2016 |
119 |
Årsmedelhalten av fosfor varierar mellan olika år beroende bland annat på klimatfaktorer. För nyckeltalet kan relativt stora svängningar uppstå naturligt. Trenden bör utläsas på lång sikt och utan att ta hänsyn till enstaka upp- eller nedgångar i kurvan.
Någon trend är svår att utläsa på grund av stora variationer mellan år.
Västeråsbarometern
