Transport av fosfor till Mälaren

Indikator TEMA. 6.1.

I Västerås kommer en stor del av fosforn till Mälaren via Svartåns och Sagåns mynningar samt från avloppsreningsverket vid Kungsängen. I synnerhet i Sagån är jordbrukspåverkan mycket stor. Hur mycket näringsämnen som transporteras ut varje är beroende av vilken påverkan som finns från olika källor men är även mycket väderberoende. Höga flöden ger en stor utförsel av näringsämnen eftersom vattnet drar med sig näringsämnen från markerna.

Diagram
Tabell
Jämför

Transport av fosfor till Mälaren från Sagån och Svartån

Välj vattendrag
Rad-id	Mätområde	Datum	Värde (ton)
0	Sagån	1981	38,6
1	Sagån	1982	26,9
2	Sagån	1983	20,1
3	Sagån	1984	39,7
4	Sagån	1985	50,4
5	Sagån	1986	33,8
6	Sagån	1987	40,6
7	Sagån	1988	24,8
8	Sagån	1989	30
9	Sagån	1990	36,5
10	Sagån	1991	33,3
11	Sagån	1992	29,4
12	Sagån	1993	23,4
13	Sagån	1994	22
14	Sagån	1995	22,4
15	Sagån	1996	21,4
16	Sagån	1997	30,2
17	Sagån	1998	32,2
18	Sagån	1999	29,8
19	Sagån	2000	38,5
20	Sagån	2001	45,2
21	Sagån	2002	30,3
22	Sagån	2003	16,1
23	Sagån	2004	41,2
24	Sagån	2005	25,4
25	Sagån	2006	44,4
26	Sagån	2007	39,8
27	Sagån	2008	76,3

Exportera data till Excel

Kommentar

Det är svårt att utläsa trender i tidsserierna.

Kurvorna speglar skillnader mellan Sagån och Svartån. Svartån har fler sjöar och översvämningsområden som kan ta hand om näringsämnen och höga flöden. Sagån har också mer jordbruksmark än Svartån. Dessa faktorer kombinerat gör att transporten av fosfor är högre i Sagån och att variationen mellan åren blir större.

Indikatorn följer upp delmål:

6.3 - Förbättra vattenkvaliteten

Delmål 6.3 är att till 2030 förbättra vattenkvaliteten genom att minska föroreningar, stoppa dumpning och minimera utsläpp av farliga kemikalier och material, halvera andelen obehandlat avloppsvatten och väsentligt öka återvinningen och en säker återanvändning globalt.

Det här är en lokal indikator vilket innebär att den valts ut av kommunen för att följa upp ett mål inom Agenda 2030.