Transport av fosfor till Mälaren

Indikator TEMA. 6.1.

I Västerås kommer en stor del av fosforn till Mälaren via Svartåns och Sagåns mynningar samt från avloppsreningsverket vid Kungsängen. I synnerhet i Sagån är jordbrukspåverkan mycket stor. Hur mycket näringsämnen som transporteras ut varje är beroende av vilken påverkan som finns från olika källor men är även mycket väderberoende. Höga flöden ger en stor utförsel av näringsämnen eftersom vattnet drar med sig näringsämnen från markerna.

Diagram
Tabell
Jämför

Transport av fosfor till Mälaren från Sagån och Svartån

Välj vattendrag
Rad-id	Mätområde	Datum	Värde (ton)
0	Sagån	1981	38,6
1	Sagån	1982	26,9
2	Sagån	1983	20,1
3	Sagån	1984	39,7
4	Sagån	1985	50,4
5	Sagån	1986	33,8
6	Sagån	1987	40,6
7	Sagån	1988	24,8
8	Sagån	1989	30
9	Sagån	1990	36,5
10	Sagån	1991	33,3
11	Sagån	1992	29,4
12	Sagån	1993	23,4
13	Sagån	1994	22
14	Sagån	1995	22,4
15	Sagån	1996	21,4
16	Sagån	1997	30,2
17	Sagån	1998	32,2
18	Sagån	1999	29,8
19	Sagån	2000	38,5
20	Sagån	2001	45,2
21	Sagån	2002	30,3
22	Sagån	2003	16,1
23	Sagån	2004	41,2
24	Sagån	2005	25,4
25	Sagån	2006	44,4
26	Sagån	2007	39,8
27	Sagån	2008	76,3
28	Svartån	1981	24,7
29	Svartån	1982	26,7
30	Svartån	1983	15,2
31	Svartån	1984	23,9
32	Svartån	1985	13,8
33	Svartån	1986	14
34	Svartån	1987	13,6
35	Svartån	1988	12,1
36	Svartån	1989	15,5
37	Svartån	1990	21,7
38	Svartån	1991	21
39	Svartån	1992	13,3
40	Svartån	1993	16
41	Svartån	1994	15,3
42	Svartån	1995	13,9
43	Svartån	1996	16
44	Svartån	1997	16,1
45	Svartån	1998	21,1
46	Svartån	1999	19
47	Svartån	2000	24,6
48	Svartån	2001	20
49	Svartån	2002	13
50	Svartån	2003	9
51	Svartån	2004	17
52	Svartån	2005	9,3
53	Svartån	2006	20,3
54	Svartån	2007	18
55	Svartån	2008	22,9
56	Svartån	2009	17
57	Svartån	2010	9,7
58	Svartån	2011	14
59	Svartån	2012	20
60	Svartån	2013	10
61	Svartån	2014	9,6
62	Svartån	2015	12,1
63	Svartån	2016	9,3

Exportera data till Excel

Kommentar

Det är svårt att utläsa trender i tidsserierna.

Kurvorna speglar skillnader mellan Sagån och Svartån. Svartån har fler sjöar och översvämningsområden som kan ta hand om näringsämnen och höga flöden. Sagån har också mer jordbruksmark än Svartån. Dessa faktorer kombinerat gör att transporten av fosfor är högre i Sagån och att variationen mellan åren blir större.

Indikatorn följer upp delmål:

6.3 - Förbättra vattenkvaliteten

Delmål 6.3 är att till 2030 förbättra vattenkvaliteten genom att minska föroreningar, stoppa dumpning och minimera utsläpp av farliga kemikalier och material, halvera andelen obehandlat avloppsvatten och väsentligt öka återvinningen och en säker återanvändning globalt.

Det här är en lokal indikator vilket innebär att den valts ut av kommunen för att följa upp ett mål inom Agenda 2030.