Växthusgasutsläpp per sektor

Indikator PH. 1.KL. 2

Koldioxid och andra så kallade växthusgaser som vi människor släpper ut i atmosfären från olika verksamheter gör att det globala klimatet blir varmare. Halterna av dessa växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig.

Nationellt miljömål
Sveriges nationella miljömål är att de totala utsläppen från verksamheter inom svenskt territorium ska vara minst 63 procent lägre år 2030 och 85 procent lägre år 2045 än utsläppen år 1990.

Diagram
Tabell
Jämför

Utsläpp av växthusgaser totalt per sektor

Välj samhällssektorer
Rad-id	Mätområde	Datum	Värde (ton CO2ekv)
0	Totalt	1990	1022237
1	Totalt	2000	977388
2	Totalt	2005	1002334
3	Totalt	2010	1040776
4	Totalt	2015	573049
5	Totalt	2020	462716
6	Totalt	2021	497132
7	Totalt	2022	438347
8	Totalt	2023	458703
9	Totalt	2024	517502
10	Transporter	1990	239014
11	Transporter	2000	248068
12	Transporter	2005	267006
13	Transporter	2010	248119
14	Transporter	2015	216728
15	Transporter	2020	181815
16	Transporter	2021	182933
17	Transporter	2022	164621
18	Transporter	2023	163050
19	Transporter	2024	200765
20	Industri	1990	21353
21	Industri	2000	16818
22	Industri	2005	5839
23	Industri	2010	3078
24	Industri	2015	2920
25	Industri	2020	481
26	Industri	2021	470
27	Industri	2022	622
28	Industri	2023	832
29	Industri	2024	514
30	Jordbruk	1990	48209
31	Jordbruk	2000	46030
32	Jordbruk	2005	43461
33	Jordbruk	2010	41526
34	Jordbruk	2015	44959
35	Jordbruk	2020	44495
36	Jordbruk	2021	44017
37	Jordbruk	2022	46183
38	Jordbruk	2023	43539
39	Jordbruk	2024	42439
40	El och fjärrvärme	1990	512203
41	El och fjärrvärme	2000	492040
42	El och fjärrvärme	2005	542466
43	El och fjärrvärme	2010	637491
44	El och fjärrvärme	2015	219936
45	El och fjärrvärme	2020	165004
46	El och fjärrvärme	2021	203118
47	El och fjärrvärme	2022	163385
48	El och fjärrvärme	2023	187755
49	El och fjärrvärme	2024	204868
50	Egen uppvärmning	1990	54864
51	Egen uppvärmning	2000	37089
52	Egen uppvärmning	2005	19065
53	Egen uppvärmning	2010	9317
54	Egen uppvärmning	2015	5136
55	Egen uppvärmning	2020	3500
56	Egen uppvärmning	2021	3786
57	Egen uppvärmning	2022	3528
58	Egen uppvärmning	2023	2931
59	Egen uppvärmning	2024	2933
60	Arbetsmaskiner	1990	31544
61	Arbetsmaskiner	2000	27546
62	Arbetsmaskiner	2005	24945
63	Arbetsmaskiner	2010	27983
64	Arbetsmaskiner	2015	23782
65	Arbetsmaskiner	2020	24966
66	Arbetsmaskiner	2021	25644
67	Arbetsmaskiner	2022	24360
68	Arbetsmaskiner	2023	26237
69	Arbetsmaskiner	2024	30852
70	Produktanvändning	1990	5513
71	Produktanvändning	2000	15872
72	Produktanvändning	2005	21468
73	Produktanvändning	2010	21602
74	Produktanvändning	2015	22199
75	Produktanvändning	2020	18536
76	Produktanvändning	2021	15255
77	Produktanvändning	2022	14770
78	Produktanvändning	2023	13929
79	Produktanvändning	2024	16666
80	Avfall och avlopp	1990	109536
81	Avfall och avlopp	2000	93923
82	Avfall och avlopp	2005	78083
83	Avfall och avlopp	2010	51661
84	Avfall och avlopp	2015	37389
85	Avfall och avlopp	2020	23920
86	Avfall och avlopp	2021	21910
87	Avfall och avlopp	2022	20878
88	Avfall och avlopp	2023	19933
89	Avfall och avlopp	2024	18035
90	Utrikes transporter	1990	0
91	Utrikes transporter	2000	0
92	Utrikes transporter	2005	0
93	Utrikes transporter	2010	0
94	Utrikes transporter	2015	0
95	Utrikes transporter	2020	0
96	Utrikes transporter	2021	0
97	Utrikes transporter	2022	0
98	Utrikes transporter	2023	497
99	Utrikes transporter	2024	430

Datakälla: Nationella emissionsdatabasen

Exportera data till Excel

Kommentar

Sedan 1990 har utsläppen minskat med 49 procent fram till 2024, som är det senaste året det finns statistik för. Det betyder att Västerås ligger relativt bra till för att nå det nationella etappmålet om en minskning med 63 procent till 2030. Dock ökade utsläppen mellan 2022 och 2024. Ökningen 2023 skedde främst inom sektorn el och fjärrvärme medan ökningen 2024 kan tillskrivas både sektorn el och fjärrvärme samt transporter i och med den förändrade reduktionsplikten. För att nå målet måste de senaste årens utveckling vändas.

Mellan år 2010 och 2015 minskade utsläppen markant vilket främst beror på ökad andel förnybart i fjärrvärmen. År 2014 började kraftvärmeverket elda avfall istället för kol och olja. Dock används fortfarande lite kol och olja, sju procent av fjärrvärmeproduktionen är fossilt. Utsläppen från fjärrvärmen är därför relativt högt i förhållande till riket.

Om statistiken

Statistiken visar territoriella utsläpp, alltså utsläpp som sker inom kommunens gränser, och inkluderar även verksamheter som ingår i handeln med utsläppsrätter. Utsläpp orsakat av konsumtion där utsläpp sker utanför kommunerna är inte med. Statistiken på nationell nivå beräknas bottom up (baserat på detaljerade data om aktiviteter som utförs inom Sveriges gränser) och fördelas sedan på kommunerna utifrån aktiviteter som sker inom dess gränser. Det betyder att statistiken på kommunal nivå ska tolkas med försiktighet. Territoriella utsläpp är del av Sveriges officiella statistik och bygger på internationellt överenskomna metoder och riktlinjer.

Indikatorn följer upp det nationella målet

Minskade utsläpp av växthusgaser

Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. För att nå nettonollutsläpp får kompletterande åtgärder tillgodoräknas. Utsläppen från verksamheter inom svenskt territorium ska år 2030 vara minst 63 procent lägre än utsläppen år 1990.

Indikatorn följer upp delmål:

13.2 - Integrera åtgärder mot klimatförändringar

Delmål 13.2 är att integrera klimatåtgärder i politik, strategier och planering.

Det här är ett Kolada-nyckeltal vilket innebär att indikatorn tagits fram av Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA) för svenska kommuners och regioners arbete med Agenda 2030.