Gå direkt till sidans innehåll

Trångboddhet i flerbostadshus

Indikator PH. 3.5.2. 1

Bostadsbrist medför negativa samhällsekonomiska konsekvenser. Studier visar exempelvis att negativa hälsoeffekter samvarierar med trångboddhet enligt norm 2 och att barns skolresultat också påverkas negativt. Med trångboddhet enligt norm 2 menas att det bor fler än två personer per rum. Kök och vardagsrum räknas ej in och två vuxna personer som är gifta eller sammanboende bedöms inte heller vara trångbodda om de har ett gemensamt sovrum. Det betyder till exempel att ett hushåll som består av två vuxna och två barn är trångbodda i en tvårumslägenhet men inte i en trerumslägenhet enligt norm 2.

Indikatorn exkluderar specialbostäder såsom studentbostäder och bostäder för äldre eller funktionshindrade.

Andel trångbodda i flerbostadshus, enligt norm 2.

Rad-id Mätområde Datum Värde (%)

0

Större stad (ovägt medel)

2012

13,8

1

Större stad (ovägt medel)

2013

14,5

2

Större stad (ovägt medel)

2014

14,8

3

Större stad (ovägt medel)

2015

15,0

4

Större stad (ovägt medel)

2016

15,5

5

Större stad (ovägt medel)

2017

15,8

6

Större stad (ovägt medel)

2018

15,8

7

Större stad (ovägt medel)

2019

15,7

8

Större stad (ovägt medel)

2020

15,0

9

Större stad (ovägt medel)

2021

14,7

10

Större stad (ovägt medel)

2022

14,4

11

Större stad (ovägt medel)

2023

13,7

12

Större stad (ovägt medel)

2024

13,2

Datakälla: SCB

Kommentar

Trångboddheten i Västerås ligger under den nationella nivån och har minskat de senaste åren efter en ökning fram till 2018. Utvecklingen ser liknande ut i riket och i liknande städer. Ibland är trångboddhet självvalt och det är därför intressant att kolla på kombinationen trångboddhet och ansträngd boendeekonomi, alltså där det troligtvis är ofrivillig trångboddhet. I Västerås har andelen trångbodda hushåll med ansträngd boendeekonomi minskat sedan 2012.

Sidan senast uppdaterad: 2025-08-21