Utrikesfödda

Utrikesfödda kvinnor och män ska ha samma skyldigheter, rättigheter och möjligheter som den övriga befolkningen att leva ett fritt, värdigt och självständigt liv inom samhällsgemenskapen.

Utrikesfödda kan vara en sårbar grupp eftersom de oftare möter strukturella hinder som språksvårigheter, svagare etablering på arbetsmarknaden, diskriminering samt bristande tillgång till information och nätverk, vilket kan begränsa möjligheterna till delaktighet och egen försörjning. Utrikesfödda är samtidigt en heterogen grupp eftersom den rymmer människor med mycket olika bakgrund, till exempel vad gäller ursprungsland, utbildningsnivå, ålder, kön, socioekonomiska villkor, skäl till migration och tid i landet.

Ungefär 40 000 personer som nu är folkbokförda i Västerås är födda i ett annat land än Sverige. Den folkökning som Västerås haft de senaste decenierna är till stor del en effekt av inflyttning från utlandet.

Hur går det för Västerås?

• Utrikes födda är i högre utsträckning arbetslösa jämfört med personer födda i Sverige. Arbetslösheten bland utrikes födda har samtidigt minskat sedan 2020. I gruppen med flyktingbakgrund har också andelen förvärvsarbetande ökat kraftigt sedan början av 2000-talet.
• Balanstalet för utrikes födda kommunanställda har legat på 1,0 de senaste fyra åren, vilket innebär att andelen anställda speglar befolkningssammansättningen. Det finns dock skillnader mellan olika kommunala verksamheter.
• Andelen utrikes födda som lever i hushåll med låg ekonomisk standard har minskat något över tid.
• En lägre andel elever på SFI som klarat minst två kurser, av nybörjare två år tidigare, har minskat sedan 2019.
• Andelen utrikes födda bland förtroendevalda kommunpolitiker har varierat över tid och ligger över genomsnittet för riket.
• Frågan om långsiktiga boendelösningar kvarstår som en utmaning för kommunen, för personer som fått uppehållstillstånd i Sverige som flyktingar eller skyddsbehövande.