Västeråsbarometern
Utrikesfödda kan ha svårare att delta fullt ut i samhället eftersom de oftare möter hinder som språkproblem, svårigheter att få arbete, diskriminering och brist på information eller sociala kontakter. Detta kan göra det svårare att försörja sig och vara delaktig i samhället. Samtidigt är utrikesfödda ingen enhetlig grupp. Människor har olika bakgrund, till exempel när det gäller ursprungsland, utbildning, ålder, kön, ekonomi, anledning till att de flyttat hit och hur länge de har bott i Sverige.
Ungefär 40 000 personer som nu är folkbokförda i Västerås är födda i ett annat land än Sverige. Den folkökning som Västerås haft de senaste decenierna är till stor del tack vare inflyttning från utlandet. Antalet mottagna flyktingar har varierat mycket under de senaste 20 åren. År 2016 och 2017 var det som högst med över 1 000 mottagna per år, medan antalet år 2025 var 156 personer.
Hur går det för Västerås?
- Utrikesfödda är i högre utsträckning arbetslösa jämfört med personer födda i Sverige. Arbetslösheten bland utrikes födda har samtidigt minskat sedan 2020. I gruppen med flyktingbakgrund har också andelen förvärvsarbetande ökat kraftigt sedan början av 2000-talet.
- Det är betydligt vanligare bland utrikesfödda än bland svenskfödda att leva i hushåll med låg ekonomisk standard. För gruppen utrikesfödda har andelen dock minskat från ungefär 30 % år 2020 till 26 % år 2024. Måttet "låg ekonomisk standard" anger vilka i samhället som löper risk för fattigdom jämfört med andra.
- Språkhinder är en betydande faktor som relateras till utanförskap. I Västerås finns många personer som har svårigheter att komma in på arbetsmarknaden på grund av bristande kunskaper i svenska. Ett mått som visar på det är att att andelen som klarat minst två kurser i SFI under två års tid har minskat kraftigt i Västerås. År 2019 var andelen 67 % och år 2025 var den 32 %. Samtidigt låg Västerås över riksgenomsnittet och genomsnittet för större städer fram till år 2024.
- Nyanlända flyktingar omfattas av etableringsprogrammet i två år. Programmet är ett stöd i form av aktiviteter och utbildning för nyanlända att lära sig svenska, hitta ett jobb och klara sin försörjning. Andelen personer som efter etableringsprogrammet gick till arbete eller studier har varierat mellan 34 % och 44 %. Det innebär att en betydande andel lämnar etableringsuppdraget utan att ha en sysselsättning och inkomst via arbete eller utbildning.