Det finns en stor skillnad mellan kommuner i hur grad skyddsbehövande och deras anhöriga
kommer i arbete. I denna indikator ingår personer som sökt asyl och fått uppehållstillstånd, deras anhöriga samt kvotflyktingar och som bott i Sverige i 4-6 år.
Uppgifterna kommer från STATIV - en longitudinell databas för integrationsstudier som tillhandahålls av SCB.
| Rad-id | Mätområde | Datum | Värde (%) |
|---|---|---|---|
|
0 |
Män |
2013 |
59 |
|
1 |
Män |
2014 |
59 |
|
2 |
Män |
2015 |
59 |
|
3 |
Män |
2016 |
59 |
|
4 |
Män |
2017 |
60 |
|
5 |
Män |
2018 |
65 |
|
6 |
Män |
2019 |
65 |
|
7 |
Män |
2020 |
64 |
|
8 |
Män |
2021 |
69 |
|
9 |
Män |
2022 |
73 |
|
10 |
Män |
2023 |
74 |
|
11 |
Män |
2024 |
72 |
Andel förvärvsarbetande skyddsbehövande och deras anhöriga har ökat med 30 procentenheter sedan 2000, från 38 procent till 68 procent. Västerås har följt samma utveckling som riket sedan 2014 som är det tidigaste året med jämförbara data.
Samtidigt som andelen förvärvsarbetande ökar bland både kvinnor och män över tid, så finns det betydande könsskillnader. År 2024 var andelen förvärvsarbetande kvinnor nio procentenheter lägre än för männen.
Västeråsbarometern