Gå direkt till sidans innehåll

Materialåtervinning

Indikator SE. 12. 2

Det huvudsakliga syftet med biologisk återvinning är att cirkulera näringsämnen i samhället för att på så sätt sluta kretsloppet. Avfallstrappan nämner att allt avfall i så hög grad som möjligt ska återanvändas och återvinnas för att spara naturresurser. Tidningar och förpackningar kan exempelvis användas som råvara vid produktion av nytt papper och nya förpackningar. Ofta räknas också användning av brännbart avfall för energiutvinning i fjärrvärmeverk och elproducerande kombikraftverk som materialåtervinning.

I denna indikator ingår också den så kallade rejekten; den mängd som samlats in för materialåtervinning men som ej kunnat materialåtervinnas.

Andel hushållsavfall som samlats in för materialåtervinning, inklusive biologisk behandling

Rad-id Mätområde Datum Värde (%)

0

Större stad (ovägt medel)

2011

39

1

Större stad (ovägt medel)

2012

42

2

Större stad (ovägt medel)

2013

43

3

Större stad (ovägt medel)

2014

45

4

Större stad (ovägt medel)

2015

45

5

Större stad (ovägt medel)

2016

44

6

Större stad (ovägt medel)

2017

46

7

Större stad (ovägt medel)

2018

42

8

Större stad (ovägt medel)

2019

43

9

Större stad (ovägt medel)

2020

41

10

Större stad (ovägt medel)

2021

42

11

Större stad (ovägt medel)

2022

42

12

Större stad (ovägt medel)

2023

42

13

Större stad (ovägt medel)

2024

41

Datakälla: Avfall Sverige via Kolada

Kommentar

År 2024 samlades 36 procent av hushållsavfallet in till materialåtervinning, vilket är något lägre än genomsnittet för alla kommuner och kommunalförbund i Sverige. Andelen har sedan 2011 legat mellan 30 och 50 procent, men visar också en långsiktigt minskande trend. Minksningen sedan 2020 kan bero på att statistiken endast gäller för Västerås fram till 2019 men från 2020 inkluderar hela VafabMiljö, men redan innan dess hade andelen gått ned.

Sidan senast uppdaterad: 2025-11-04